Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Apostelen Petrus och den äldsta kyrkans falska Gnosis. 97
23) R. Stier, Der Brief Judä, des Bruders des Herrn s. 48: ”Sie ver-
swerfen, lassen durchaus nicht gelten... alle und jede Herrschaft im allge-
meinsten Sinne des Wortes.., Dies ist offenbar die Meinung des im Singn-
lar so nachdrichlich voranstehenden xvpsdtnc”.
23) Fronmällers invändning mot denna betydelse af ordet 2 Petr. 2: 10
(hvilken invändniog af sig sjelf får sin tillämpning på Jud. 8), att denna
förnekelse af Herren redan förut v. I — och v. 4 hos Judas — blifvit
omtalad, förfaller af sig sjelf, i det att äfven den osedliga karakteren af
sammn irrlärare blifvit förut vidrörd 2 Petr. 2: 1 och Jud. 4; och ändock
anföres den å nyo på båda ställen. — Bättre Wiesinger: ”Fir den Christen,
dessen xvpcos Christus ist, gibt es nur eine xvpsörgs, Nämlich die Christi”.
Så är det; men tanken suppleras genom det Paulinska ordet 1 Cor. 3: 23:
"öpsis di Xpoorov’ Xpsoris di Oeoö’!
26) — ”Gipfel und Reife der Gnosis, der Zeit und der Sache vach”. Nitzsch
Pp. a. st s. 386.
27) Så Thiersch utan tillräcklig grund p. a. st. s 211. Både Petrus och
Jndas synas dock hafva mera än en blott bemliglära för sina ögon, då de
så betona de gnostiske irrlärarenas sätt att ”Slacpnusiv tås döktas”.
28) Thiersch p. a. st.
29) Det är icke blott en och annan utan ett stort antal af gnostiska sek-
ter, som enligt kyrkofädernas intyg hafva omfattat denna hejdlösa antino-
nism: Simonianer, Nikolaiter, Kainiter, (Pseudo-) Basilidianer, Karpokra-
tianer, Prodicianer m. fi. Om Simon Magerns anhängare meddelar Hip-
polytus p. a. st. s. 254, att de lärde en obunden frihet emellan båda kö-
pen och förklarade denna utgöra de rätta agaperna (savrnv slvas Myovrtac
vjv Fslsiar dydnnv) samt att de öfverbufyud icke ansågo sig bundna vid de
vanliga föreställningarne om godt och ondt (o$ xpatsicda, ini vs voukopivu
2ax0). Om Karpokratianerna skrifver Ireneus 1: 25 (hvad som är dun-
kelt i den lat. öfvers. på detta ställe, förklaras fullkomligt genom Hippo-
lyti ord p. a. st. s. 402), att de lärde, att ”själen måste vandra ifrån den
ena kroppen till den andra, så länge den ännu hade någon synd ogjord
och så vida den icke hade kraft att fullgöra sitt åliggande i detta afseen-
de på en gång” — och uppgiften bestyrkes genom hans förklaring att haf-
va läst detta i deras egna skrifter och tvekan att anse dem handla efter
denna sin theori. Om Kainiterna säger densamme I: 31, att de lärde:
”khoe esse scientiam perfectam, sine timore in tales abire operationes, quas
ne nominare qgquidem fas est". Den 3:dje boken af Clemens Alexandrini
Scromata är uppfylld af exempel i enahanda väg. Jemför äfven anm. 10
och 20.
30) Mitssch p. a. st. pag. 366: ”Der Gnoostiker... fögt sich, um die schlech-
ten Goötter gleichsam zu besänftigen oder gar ihrem unentfliebbaren Dienst
so eilig als möglich abzuthun, in den Willen der xosuoxpdrogss, in das noth-
wendige Uebel, welches ihm unter den Händen, sogar in der Gestalt der
Leidenschaft und Unzucht, zu einem werhältnissmässigen Gute und Rechte,
zu einem Tribute wird, den er doch einer iäber ihn herrschenden Gottheit
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
