Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 69
lar af landet kan ej betraktas såsom orsak, utan var snarare en följd
af befolkningens starka tillväxt i förening med de hinder, som dels af
lagstiftningen dels af särskilda förhållanden förorsakats för den öfver-
födiga befvulkningens öfvergående till andra produktionsgrenar. Att i
följd af ofvan omtörmälda förhållanden ej mindre antalet af exekutiva
auktioner i de delar af landet, der den lilla jordegendomen förherskade,
varit betydligt flere än å de orter, der större egendomar genom den
herskande seden allmänt varit bibehållna, än ock att de år 180 in-
samlade statistiska uppgifter för förstnämnda orter måste utvisa en
ringare tillväxt i jordbruksprodukter och kreatur än för det öfriga lan-
det torde ej väcka nuågon förvåning. Att deraf vilja sluta, det jordens
bundenhet skulle ega bestämdt företräde framför frihet i jordens del-
barhet och förytterlighet, och att sistnämnda förhållande med nödvän-
dighet skulle medföra åkerbrukets tillbakagående och dvergkulturens
öfverhandtagande, torde vara helt och hållet obefogadt, helst jordbruket
i Wirtemberg i jemförelse med angränsande länder städse stått på en
hög ståndpunkt, samt tillståndet bland dess landtbefolkning efter ofvan-
nämnda kris tagit en öfverraskande vändning till förbättring.
Det återstår oss nu att lemna en kort framställning af hufvud-
dragen utaf den Svenska lagstiftningens utveckling i fråga om hem-
mansklyfning och jordafsöndring. |
Att i våra äldsta rättssamlingar, Landskapslagarne, ej förefinnes
något direkt förbud emot jordens styckning är en gifven följd af det
ursprungliga samhällstillstaudet inom vårt fädernesland. Bönderna,
hvilka genom uppodling kommit i besittning af de utaf dem innehafda
hemman, hade till jorden en fullständig eganderätt, i hvilken några
inskränkningar från samhällets eller, dess representant, konungens sida
ej förekommo. Så länge ouppodlade marker funnos i öfverflöd, måste
äfven ett direkt förbud emot jordens styckning synas helt och hållet
öfverflödigt, och detta så mycket mera, som egaren, ehuru oin-
skränkt hans dispositionsfrihet öfver jorden än var i förhållande till
staten, i förhållande till sin slägt var underkastad sådana inskränk-
ningar i fråga om dispositionen deraf, att han kunde anses såsom
föga mera än förvaltare af jordegendomen, till hvilken slägten var
den egentliga egaren. I följd häraf innehålla Landskapslagarne mång-
faldiga bestämmelser till att förekomma, det egaren till slägtens för-
fång skulle förminska den jord, ban förvaltade. Det i Landskaps-
lagarne förherskande arfvejordssystemet utgjorde ett kraftigt medel
till förekommande af jordens söndersplittrande, och om äfven tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
