Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 — L. Annerstedt.
rättsinstitut, som med skäl anses såsom i hög grad bidragande till
jordens styckning, systers samarfvarätt med broder och Romerska
rättens jus representationis, småningom äfven i Svensk rätt gjorde sig
gällande, verkade likväl jordegendomens betydelse, såsom det hufvud-
sakliga vilkoret för individens och slägtens sjelfständighet och inflytande,
i förening med den fortgående kolonisationen samt de ständiga krigen
och sjöfärderna förekommandet af någon betydligare jordstyckning vida
kraftigare, än något direkt förbud.
Sedan konungamagten efter de särskilda rättssamfundens närmare
sammanslutning till ett politiskt helt börjat inom dem göra sig gäl-
lande, finna vi direkta inskränkningar stadgade i fribeten att förvärfva
jord. Dessa inskränkningar, härledande sig från finansiella grunder,
afsågo likväl ursprungligen förekommandet af jordens sammanhopande
i större possessioner, då derigenom kronans inkomster ledo en betyd-
lig förminskning. Ty sedan konung Magnus Ladulås beviljat skatte-
frihet emot utgörande af rusttjenst, utan att någon viss norm blifvit
stadgad för rustningsskyldighetens utgörande i mån af hvars och ens
större eller mindre förmögenhet, måste kronans inkomster lida en be-
tydlig förminskning, derest frälsemännen utan motsvarande tjenst slogo
under sig skattegods !). Till förekommande häraf vidtog konung Mag-
nus Eriksson flere lagstiftningsåtgärder. I Upsala stadga af år 1344?)
förbjödos frälsemän att, genom fingerade köps ingående med skattebön-
derna af deras jord, svikligen draga under sig kronans ingäld, ett
förfarande, hvilket under denna tid ej var sällsynt i följd af den för-
ökade tunga, som genom frälsets tillväxt förorsakades för de åter-
stående skattedragande i de utlagor, som utgingo till ett bestämdt
belopp för häradet eller skeppslaget 2). Den, som bröt häremot,
skulle stå tjufsrätt, och detta stadgande upptogs i XXVI kapitlet
Konungabalken M. E. L.L. Konung Magnus utfärdade jemväl förbud
för adeln att inköpa skattegods, och ehuru han ej förmådde förskaffa
detta förbud åtlydnad, visar dock Margarethas reduktion, att grund-
satsen, det frälset endast med konungens tillstånd egde att inköpa
skattegods, af henne gjordes gällande 4). Men ej blott jordens sam-
!) Stvfe, Bidrag till Skandinaviens historia. I. sid. XIL
3) Hadorph, vid Bjärköa Rätten sid. 18. Redan i Skenninge Stadga af
år 1335 förekommer samma straff för den, som svikligep drager under
sig Konungens ingäld, hvilket stadgande jemväl synes åsyfta ofvannämnda
svikliga förfarande.
3) Styfe, 1. ce I. sid. XI
4) Skyfe, 1. & L sid. XII; IL sid. LXI. Den af Magnus Eriksson
utfärdade förordningen angående förbud för frälset att inköpa skattegods
fnnes ej i behåll,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
