Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. TT
fråga om dessa stadgandens tillämpning i afseende på det ypperliga
frälset naturligen ej kunde uppstå. Det i 1684 och 1721 års bref inne-
hållna förbudet emot hemmansklyfning sträckte sig ej till frälsejorden,
& hvilken egarne fortfarande ansågos berättigade att sätta så många
åboar, de för sig ansågo fördelaktigt !).
Bemödandet att öka landets befolkning, hvilket i Sverige på sam-
ma sätt som i öfriga länder under 18:e seklet var föremål för den lag-
stiftande magtens omsorg, såsom det säkraste medlet att befordra lau-
dets välstånd och styrka, medförde likväl förmildring i förbuden emot
hemmanens klyfning i mindre delar än fjerdedelar af mantalet. Härtill
bidrog äfven den omständighet, att man ville genom befordrande af
folkökningen förekomma den brist på tjenstefolk, som af krigen blifvit
en följd, särdeles som den under föregående århundrade kraftigaste drif-
fjäder till antagande af tjenst hos adeln, utskrifningarna till krigstjenst,
genom den ständiga roteringens införande upphört, sedan man förgäfves
sökt att vinna detta mål dels genom noggranna bestämmelser angående
det antal af tjenare och hemmavarande barn, som det för allmogen skulle
vara tillåtet att vid dess jordbruk använda, dels genom stadgandet af
skyldighet för en hvar, som ej egde eget hemmansbruk eller enligt de
stadgade grunderna ef en hemmansegare försvarades, att genom anta-
gandet af årstjenst skaffa sig laga försvar?). I följd af Rikets Stän-
ders framställning vid 1746 och 1747 års Riksdag utkom den 30 Juni
sistnämnda år en ny förordning angående hemmansklyfning, hvilken i
anseende till den brist på nödigt arbetsfolk vid jordbruket, hvaraf lan-
det ansågs lida, tillät, att skatte- och kronohemman jemväl å de or-
ter, der deras klyfning ej varit tillåten längre än till ett fjerdedels man-
tal, skulle få klyfvas i sex, åtta eller mindre delar, allt efter som hem-
manen pröfvades kunna tåla, hvilken pröfning efter förutgången under-
sökning vid Härads-Rätt skulle af Landshöfdingen verkställas. Såsom
vilkor stadgades, att den, som ville erhålla rättighet att besitta den
utklufna hemmansdelen, skulle träda i gifte. Klyfning af skattefrälse-
hemman gjordes beroende af ränteegarens samtycke, och i fråga om rust-
håll skulle Öfverstens bifall inhemtas. I det sätt, som genom nyss-
nämnda förordning blifvit stadgadt för pröfning af ansökning om hem-
mansklyfning, gjordes genom K. F. den 24 Jan. 1751 den ändring, att
Landsbhöfdingens pröfningsrätt endast bibehölls i fråga om kronohem-
man, hvaremot vid skattehemman frågan om deras klyfning skulle af
Härads-Rätt upptagas och afdömas. Besvär öfver Landshöfdingarnes
1) K.R den 13 Mars 1726.
2) Legostadgan den 21 Aug. 1739. Art. 1. $ 1. Art 3. & 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
