Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 79
dag med anledning af väckta frågor om ändringar i författningen om
hemmansklyfning begärt, att Landshöfdingarne måtte hvar och en för
sitt län efter hörande af ortens domare och en eller två af Lands-
höfdingen tillkallade deputerade föreslå sådana grunder för hemmans-
klyfningar till befordrande af ödemarkers uppodling, som kunde efter
hvarje orts beskaffenhet och öfriga lokala förhållanden finnas af nöden,
tillsattes genom K.Br. den 20 Okt. 1820 sådana kommittéer, hvilka un-
der det påföljande året inkommo med utlåtanden !). Vid 1823 års
Riksdag anhöllo Ständerna i särskilda skrifvelser 2), dels att den i en-
skiftesförfattningarna egarne af enskiftad jord tillerkända rättigheten att
afsöndra högst en tiondedel af hemmanets jord måtte utsträckas till
öfriga hemmansegare, hvilkas egor befunnos i ett sammanhang och från
angränsande hemmansegor lagligen frånskilda, dels att Lagmans-Rätten
måtte upphöra att vara den högsta instansen i mål rörande hemmans-
klyfoing, hvarjemte vid den omarbetning af lagstiftningen rörande stor-
och enskiftet, som i följd af Ständernas skrifvelse af den 16 Mars
1819 företogs, föreskrifterna angående afsöndring af jord ansågos böra
ur skiftesstadgan utgå och förenas med författningen rörande bemmans-
klyfningen 3). Med anledning häraf utarbetades ett särskildt förslag
till förordning angående sistberörda ämne, hvilket af Högsta Dom-
stolen granskades och enhälligt tillstyrktes 4), hvarefter Kongl. Förord-
ningen, angående grunderne och vilkoren för hemmansklyfning samt af-
söndring af jord eller andre lägenheter från hemman, den 19 Dec.
1827 utfärdades.
I fråga om hemmansklyfningen öfvergafs den i 1684 års bref upp-
stälda grundsatsen om en viss del af mantalet såsom minimum, i hvars
ställe begreppet om besutenhet dertill antogs 5). Besuten kallades den
åbo, som af sin hemmansdels afkastning i vanliga år kunde påräkna
bergning och jemväl deraf utgöra de med hemmansdelen förenade ut-
skylder; och bestämde förordningen, att härtill skulle anses erforder-
ligt, att minst tre arbetsföra personer af egornas behållna afkastning
kunde underhållas, samt att ett visst antal kreatur å hemmansdelen
!) Riks-Arkivet, Handlingar till K.F. d. 19 Dec. 1827. Dessa läns-
kommittéers betänkanden äro högst olika: några föreslogo oinskränkt fri-
het i hemmansklyfningen , andra önskade, att ej något afseende skulle fä-
stas vid hemmantalets storlek.
2) RB. St Skrifvelser d. 12 Juli och d. 10 Nov. 1823.
3) Danckwardt, Några anmärkningar rörande hemmansklyfning och
jordafsöndring från hemman, Stockholm 1854. sid. 6.
1) Danckwardt, 1. c. sid. 7.
3) K.F. d. 19 Dec. 1827. I: 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
