Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om causalitetsbegreppet. 9
förståndet — bildar de complexa idéerna, de allmängiltiga och nöd-
vändiga begreppen. Detta är en uppenbar motsägelse hos Locke. En-
ligt det conseqventa utförandet af hans kunskapstheoris principer skulle
de allmängiltiga och nödvändiga begreppen — sålunda ock causalitets-
begreppet, —, likasom de enkla idéerna eller sensationerna hafva sin
källa i det passiva medvetandet. Men deraf skulle ock blifva en följd,
att dessa begrepp, causalitetsbegreppet inbegripet, skulle förlora sin
allmängiltighet och nödvändighet. Att komma till ett sådant re-
sultat var ej Locke’s afsigt. Tvärtom utgår han ifrån öfvertygelsen
om begreppens allmängiltighet och nödvändighet, fastän han anser sig
hafva ensam på ett riktigt sätt förklarat deras uppkomst. Sedan näm-
ligen, så lyder förklaringen, de enkla idéerna — sensationerna — ge-
nom de yttre intrycken uppkommit i det passiva medvetandet — det
menskliga sinnet —, så inträder verksamhet och activitet hos den
menskliga kunskapsförmågan, hvadan hon efter de allmängiltiga och
nödvändiga begreppen combinerar de uppkomna sensationerna. Denna
activa kunskapsförmåga, som nu antages bredvid den passiva, är det
menskliga förståndet. Grunden till ett sådant införande af förståndet
för kunskapens förklaring kan ej vara någon annan, än att Locke i
utförandet af sin kunskapstheori lämpat sig efter, hvad som factiskt
försiggår hos menniskan vid förvärfvandet af kunskap, hvarvid alltid
förståndet förser kunskapsinnehållet med de nödvändiga formerna. En-
ligt Locke’s kunskapstheoretiska principer skulle alltså causaliteten hafva
sin ground i menniskans sinne, — men derigenom skulle dess allmän-
giltighet och nödvändighet försvinna. Enligt Locke’s accomodation ef-
ter det factiskt gifna har detta begrepp sin källa i menniskans för-
stånd, — derigenom blir dess allmängiltighet och nödvändighet visser-
ligen bevarad, men ej på ett vetenskapligt sätt bevisad, utan blott på
god tro antagen.
Den uppvisade svårigheten vid Locke’s kunskapstheori har af ho-
nom sjelf ej blifvit uppmärksammad. Sjelf insåg han ej något orim-
ligt deri, att sensationerna, så att säga, voro det material, hvaraf
förståndet bildade de allmängiltiga och nödvändiga begreppen, sålunda
ock causalitetsbegreppet. För oss åter är, med bibehållande af Locke’s
förotsättningar, orimligheten tydlig. Antingen — för att hålla oss en-
samt till causalitetsbegreppet — skall causaliteten vara en product af
sensationerna, då dess allmängiltighet och nödvändighet försvinner, eller
ock skall detta begrepp vara bildadt af förståndet, då själen ur sig
sjelf producerade de allmängiltiga och nödvändiga bestämningarna i
kunskapen och sålunda icke vore en tabula rasa. Nu ville ej Locke
å ena sidan förneka causalitetsbegreppets allmängiltighet och nödvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
