Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. III
för skriftens äkthet, undersökningar om tiden för hennes tillkomst och
om författaren samt en jemnförelse med Aegidii Romani arbete: ”de
regimine principum”, hvilket blifvit ansedt som den Xvenske författa-
rens förebild. Då bevis för arbetets äkthet varit öfverflödiga, om en
gammal handskrift funnits att lägga fram för de tviflande, tyckes det
som om någon sådan icke legat till grund för denna upplaga. Schef-
fers utsago, att ännu på hans tid personer funnits, hvilka försäkrade
sig med egna ögon hafva sett en rätt gammal handskrift, som vid
första ögonkastet vederlade tvifvelsmålen, innebär ock ett erkännande,
att han sjelf icke sett någon af högre ålder.
Den redan vid Scheffers tid började tvisten om detta arbetes
äkthet har sedan blifvit fortsatt in i våra dagar. Rydqvist, som i sitt
stora verk: Svenska Språkets Lagar, ur Kg. St. anför talrika språk-
prof och i fråga om fornspråkets former tillerkänner denna skrift vits-
ord jemte andra fornskrifter, upptager i inledningen till vederläggning
de misstankar, som blifvit uttalade om hennes tillkomst under en se-
nare tid, och om Joh. Skytte och Bure som de egentlige författarne.
De invändningar, som grundats på språkets förmenta regellöshet, be-
möter han med den anmärkningen, att någon sådan regellöshet i det
hela icke förefinnes, och att de enskilda språkfelen dels icke sakna
motstycken, till och med i gammal handskrift, dels esomoftast uppen-
barligen tillkommit genom felläsning. Dylika misstag synas visserli-
gen vara bevis nog, att åtminstone Bure icke författat skriften, utan
haft för sig en främmande text, hvilken han icke alltid förstått.
Emellertid tillkommer ännu en annan omständighet, hvarom Rydqvist
i anmärkningarne till tredje bandet af ofvannämnda arbete lemnar
upplysning. I en å kungl. bibliotheket i Stockholm förvarad hand-
skrift, som innehåller en mängd ord, antecknade af Bure ur forn-
Nordiska skrifter, upptagas äfven ur Kg. St. icke få sådana, hvaraf
tydligen framgår, att han sjelf betraktade Kg. St. som en äkta forn-
skrift. Bures oskuld kan derföre anses vara fullt ådagalaggd. Att
konung enwaldugan, bawa tbet gripit til sidwänio, at welia en wittran man
af androm landom eller stadom, then um et ar ma them styra ok rada —.”
Någet sådant bruk känner S. icke till. Han förmodar derföre, att stället
blitv? stympadt, och gör ett försök att ifylla det som fattas. Betänklig-
ligheterna synas dock härvidlag ogrundade. Författaren syftar tydligen på
en öfverhetsperson, som från slutet af 1100-talat brukade väljas i de Lom-
bardiska fristaterna äfvensom i Rom. Han kallades i Lombardiet Podesta,
i Rom Senator, skulle ovilkorligen vara från en främmande stat och utöf-
vade sin embetsmyndighet endast ett år. Jmfr Hallam, öfrersigt af tillst.
i Eur. under Medeltiden, öfvers. af Callerholm, I, s. 257—9, 277 —8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
