Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. V
Huru stora än då svårigheter kunna vara, som möta vid försö-
ket att förlika ifrågavarande skrifts innehåll med Medeltidens före-
ställningssätt, så torde dock svårigheten, att ur 17:e århundradets
språkliga förhållanden och språkinsigter förklara hennes form, vara
ännu större. Ett arbete sådant som detta, hvarest, jemte en mängd
fel och inkonseqvenser, dock öfverallt det gamla språkets lagar träda
i dagen, synes förutsätta en af dessa lagar ännu ledd språkinstinkt.
Men den tid, då Kg. St. först offentliggjordes, lärer väl hafva i det
närmaste förlorat sinnet för fornlik stränghet i form- och sattsbildning.
Ville man äfven antaga, att ett sådant verk kunnat åstadkommas
genom lärd beräkning, så fordras dock härför grammatikaliska insig-
ter, hvilka man svårligen hos någon då lefvande kan förutsätta !.
Skriftens ursprung moste således sökas längre tillbaka i tiden. Vore
hon äfven yngre än den form, i hvilken hon blifvit klädd, så moste
dock författaren, för att så väl lyckas i sin förfalskning, hafva lefvat
den tid, hvars föreställnings- och uttryckssätt han sökte efterbilda,
betydligt närmare.
Författaren har vid utarbetandet af denna afhandling haft till
syfte, att lemna en möjligast trogen och fullständig bild af språket i
ifrågavarande skrift, såväl med afseende på lagar och former, som
ordförråd. Den enklaste anordningen hade härvid varit, att serskildt
meddela detta senare i form af en ordbok; men då en sådan icke
skulle medgifvit den åsyftade öfverblicken öfver de olika ordslagen,
har förf. ansett bättre, att efter Rydqvists föredöme anföra orden,
fördelade i flockar, i sammanhang med böjningsprofven och derjemte
bifoga ett bokstafsordnadt register 2. Författaren har bemödat sig att
upptaga alla ord af någon slags märklighet, dels sådana, som endast
tillhöra fornspråket, dels sådana rent Svenska ord, som ännu begag-
nas, men i Kg. St. förekomma med en ålderdomlig form eller bety-
!) Huru bristfällig Bures språkkunskap i detta afseende var, kan man
finna af de utdrag, som i anmärkningarna till 3:e bandet af Sv. språk. lag.
göras ur hans ofvannämnda anteckningar. Ännu ett par prof ur dessa an-
teckniogar tilläggas här. I uttrycken: tala illa vm han, s. 16 (40); Han
kalda alle vitre män firi — , 8. 42 (109); redhas han ok hedhra alle män,
47 (120), står, heter det, han för konom. I gen. pl. thera står a för as.
I ackus. pl. balka saknas ”r finale” Härvid moste dock medgifvas, att
Bure möjligen endast kunde bafva åsyftat en jemnförelse med sin egen tids
språk, utan att vilja påstå Kg. St:s former vara origtiga.
2) I detta register har ett eller annat ord upptagits, som i ordsamlin-
garna blifvit förbigånget. Vid sådana är alltid hänvisning gjord till Kg.
Sts text
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
