Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uadersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. 23
Troa (tro), Ind. prs. sg. tro!.
Till de svaga, icke vokalförvandlande verben har man äfven att
föra:
Fridha (skydda) ?.
Fängta (anskaffa) 3 jemte ett sup. fänkt +, hvilka båda former kunna
tillhöra antingen samma verb, böjdt efter den andra arten (fängta,
fängte, fängt); eller måhända sannolikare två serskilda (fänga,
fängde, fängt 5 och ett deraf härledt freqvent.: fängta, fängtadhe,
fängtat 9.)
Hughas (få lust) ?.
Owa 8.
UL
Asämia (pers. ? och impers. !9), Ind. prs. sg. åsämbär, sup. åsamt.
Bärias (slås) ".
!) 21 (51): ey troa afbrat (ofbrat = allt för hastigt) thz som fals må
wara.
2) 14 (33): ära ok fridha ok främia godha män — Jmfr freda, -ade
och hvardags-ordet: fri (sig), fridde. Se Rydqv. I, 138.
3) 76 (186—187): Riddrskap skal land ok rike byggia, ok alt få ok
fångta thz manna liuerne tilhöre. Jmfr Södm.L. kirk. b. 3: — til fenkta
et a faat er (anskaffa det som fattas) —.
1) 4 (8): — wanhuxat (um —), fånget ok fänkt (ombesörjt och an-
skaffat) —.
3) Motsvarande det A. S. fengan (capere). Ihre (gloss. I, 455) förer
sup. fänkt till en infinitif fänga.
S) Folkspråket har ett fängta el. fänta, -ade med bet. af samla, efter-
sträfva. Jmfr Möller och Rietz.
3) 55 (139): — ok hughas the tå ok diruas til at tala mångt thet thöm
är ey bhöuelikt (ej höfves) — :Adj. hugad tyckes tala för ordets hänfö-
rande till första artens verb; å andra sidan finner man i Isl. ett vb. huga
(öfverväga, besluta m. m.), hviiket synes hafva vacklat mellan första och
andra arten (se Jonss.), äfvensom i M. G. ett hugjan (tänka, mena m m.),
-ida.
5) 81 (200). Ordet har i äldre språket varit böjdt efter andra arten.
3e Rydqv. I, 106 samt ordb.
2 Se ofvan s. 7, not. 3.
!0) 6 (12): Almoghe må sik konung wälia thän hånom åsämbär (den,
om hvilken allmogen kommer öfverens). Jmfr Up. kirk. b. 5: pen at
take pem allum a samber (taga den till prest —).
!1) 75 (185): — Tå är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha.
Jmfr Rydqv. 1, 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
