Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. 43
Förstandils: !.
Förwändilsi ?.
tpilsi (inrättning, daning, beskaffenhet, egenskap) ?.
Styrilsi +.
Styrkilst 5.
Understandilsi, undistandilsi (förstånd) ’?.
Wärilsi (skydd) ?.
Riki, rikte, torderikt, himerikt.
Härberghi, g. pl. härberghia 3.
Till denne ordflock torde slutligen kunna föras ordet läti, dat.
latum , motsvarande det Isl. leti, latum (neutr. pl, åtbörder, later)
och förekommande i sammansättn. underläti, underlatum (troligen:
ringaktning, spotska later e. d.) och ögånalatum (ögonkast)?. — Dat.
!) 27 (67): i manzens hugh — ok i hans förståndilsom —. 52 (132):
Suå nima ok barn i sin förståndilse (sannolikt a. pl. n.).
2) 44 (112): Drukioskaper är — förvändilse hux ok skiäla —
3) Det neutrala genus framträder tydligt i följande exx.: 2 (5) äpte sin
naturlik skipelse (a. pl.); 8 (18) äpte sin naturlik skipilse; 13 (30) äpte
bans naturalik skipilse. — hawer nokor skipelse medh södhom —. til sin
eghin manlik skipelse; 43 (112) mera än hans naturlik skipilsi torua;
53 (135) til al likamlik skipilse; 56 (141) haua godh skipilse; 65 (161,
162) i huilko lande äy äru thön «kipilse, thär —. at thr se tylik ski-
pilse —. som nu äru saghd. Tvetydiga äro deromot ställen sådane som
dessa: 15 (35) thz är rettr gudz domber ok naturalik skipilse — ; 18 (46)
Dyghd är godh ok faghr skipilse —-; 50 (127) Godh åthäue almoghans
är fogbr ok rätfårdogh skipilse i sidhom thera —–. Ordställningen lemnar
här rum för tvekan mellau «sg. f. och pl. n.
1) Som afgjordt neutrum förekommer ordet å följande ställen: 3 (6) ba-
wer huazke dyghd älla skiäl ok ängen godh styrilse (a. pl); 31 (80)
främbr alt hans styrilse. — hauer try styrilse (nr. pl); 79 (195) til sin
godh styrilse (a. pl). Maskulint eller feminiut kön träffas s. 19 (47 — 48):
tbön dyghden är en styrilse i manzens skiälum, ther ban styrer —.
3) 39 (101): til ro ok styrilse —. Man bör säkerligen läsa så, som
ofran angifves.
6) 13 (30): til sijn skäla (läsfel för skäl) ok underståndilse. 18 (45):
thet han gitr ey gripit medh sinom skiälum ok undistandilsum.
7) 85 (209): Huseno til wärilse för eld —.
2) 65 (161): wäghfarande mannom til härberghia —. Jmfr Bures tryck-
felsförteckning.
9) 25 (61): ta tu tala gladhr ella wredhr, tå göm at to baui ey undr-
läte i röst ella åtbävom —. försmå ängin medh höghmodhe ella undrlatom
tinom. 53 (134): -— osidhom — i mat ok dryk, — i erdom ok öghna-
latom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
