Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. 95
4) Med genitif stå prepositionerna: til och mellom. 19 (48):
til thes hånom är tarflighast (till det, som honom är nyttigast). 20 (49):
til huars dughr Forkuxan, um —? 25 (63): seen til wredhe och
skynthr til nådha (pl. g., fred). 30 (76): tit (dit) sunumo myssena til
hans. 32 (83): helbrighdo til sinna skiäla (pl. g.). 43 (112): til li-
kamens uppehäldes. 54 (137): til tin (till dig)! — 5 (11): manna
mällom. 11 (26): manna mellom. — landa ok manna mellom. 14 (31):
mit mellom thessa tväggia. 19 (48): manna mellin. 34 (87-88): mit
mellen tuäggia udyghda. 38 (100): thera mellin ?.
Sammansättningen i bland förekommer äfven med genitif, men
denne gen. torde snarare vara att hänföra till substantifvet bland en-
samt, än till hela sammansättningen som en preposition: 54 (137) sitr
tu ibland många witra manna (i många visa mäns sällskap) >.
Datif.
Datifven motsvarar här, liksom i Fornnordiskan öfverhufvud, till
sin användning Latinets både datif och ablatif 4. Då han brukas som
egentlig datif, sker detta på tvåfaldigt sätt:
1) antingen sluter han sig till ett enskildt ord i sattsen, för att
beteckna föremålet för den hänsyftning, som ligger i dettas betydelse.
(Förteckning öfver sådane ord jemte exx. följer nedanföre.)
2) eller ock står han utan något sådant beroende af ett enskildt
ord, och betecknar då den (det), för eller hos hvilken (hvilket), el-
ler till förmon eller skada för hvilken (hvilket) något sker eller
eger rum. 15 (36): Thet är heder kunungliko walde —, at —. 16 (41):
thöm han må — opinbara, ok fulkumlika i lius latu alt sit hierta.
: 22 (53): Tu skalt ok bära vitna (vitne) sannind ok ey winskapi (till
!) Se vidare: 5 (12), 6 (15), 12 (29), 40 (104), 50 (128), 59 (148),
60 (149), 68 (169), 72 (177). — Måhända torde man kunna i denne pre-
positions bortfallande söka en förklaring på den egendomligt använda geni-
tifven af pron. dem. å följande ställe: 2 (4) Herra Gudh hwath är man-
nen (til) thes, at thu hawär giort hanom slijka wirdning (hvad är menni-
skan, att du hafver gjort henne sådan ära)! Jmfr det s. 90, r. 28—30 an-
förda ställe, der ett sådant bortfallande tydligen egt rum.
2) Se vidare: 31 (79), 48 (120, 122), 60 (149), 62 (155), 63 (156,
157), 65 (160), 74 (183), 75 (185), 76 (188, 189), 77 (190).
3) Se s. 35.
1) Något försök, att uppdraga en skarp gräns mellan den egentliga da-
tifvens och ablatifvens område, göres här icke, då sådant med afseende på
den föresatta uppgiften vore onödigt och dessutom i vissa enskilda fall torde
innebära sioa svårigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
