Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om underfamiljen Lysianassina m. m. 7
Beskr. Kroppsläagden till spetsen af de bakerste caudalfötterna
21" vkm., eller 73 millim. Alla 3 exemplaren honor, och af samma
storlek. Pannan saknar rostrum. Ögonen icke synliga, men de tyc-
kas, tillfölje af beskaffenheten af de inuti hufvudet funna delarne af
desamma, hafva varit ganska stora, njurformiga eller flaskformiga,
samt af rödaktig färg. Sista bälsegmentet (thoracalsegmentet)"!)
och första till och med 5:te stjertsegmenterna hafva ofvan å midten
en låg långsgående köl. 6:te stjertsegmentet har å hvardera sidan
ofvan en köl, som baktill utlöper i en trubbig process. Epimererna
af 2:dra stjertsegmentet hafva nedre och bakre vinkeln utlöpande i
en kort spets, och från den går å deras yttre sida snedt uppåt och
framåt en temligen skarp kant.
De öfre antennerna äro icke hälften så långa, som de undre,
och deras svepa består af omkring 27 leder. Bisvepan, som är föga
kortare än halfva svepan, har 9 leder. De undre antennerna hafva
omkring 56 leder i svepan.
Öfverläppen är stor och kullrig, samt har vid spetsen, sedd
från sidan, någon likhet med en roffogelsnäbb, och är der i kanten
försedd med korta borst. Underläppens sidogrenar äro något plat-
tade, men ojemna, i spetsen urnupna och långs inre kanten bärande
korta borst.
Mandiblerna, som ligga inkilade mellan öfver- och underläppen,
äro serdeles starka. Deras palp är treledad och af vanlig form.
Eggen, eller tuggändan, är skarp, skärande och jemn, med endast
en obetydlig afsats vid hvardera sidan, såsom antydning till ett par
tänder. Den accessoriska processen (processus accessorius, Bruzelius)
är helt liten och med form af en grof tagg. Från basen af denna
går en upphöjd borstbärande kant, som sedermera öfvergår i den
stora tuggknölen och bildar dennas yttre borstbärande kanter.
1:sta paret maxiller äro äfven starka. Deras yttre gren är vid
spetsen något utbredd och konkaverad och bär der 11 grofva tag-
gar, af hvilka större delen bära sidotaggar. Den inre kortare gre-
nen är tunnare och bär vid spetsen omkring 11 cilierade borst.
Den tvåledade palpens 2:dra led är sabelformig samt bär i spetsen
ett par korta borst och ett par helt små rörliga taggar.
!) Vi iakttaga här de benämningar, som Akad. Adjunkten T. Thorell
föreslagit (Öfvers. af Kongl. Vetensk. Akad:s Förh. 1864, p. 9), enligt
hrilka den delen af kräftdju.ens kropp, som man eljest vanligen kallat
thorax, benämnes bål (truncus), och den delen, som man kallat abdomen,
benämnes stjert (cauda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
