Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 W, Lilljeborg,
2:dra paret maxiller, som äro mindre och tunnare, hafva båda
grenarne trubbigt lancettformiga, och den yttre I längre än den
inre, och båda bära talrika cilierade borst.
Maxillarfötterna äro 10 millim. långa. Deras inre skifvor äro
vid spetsen nästan tvärt afhuggna, och räcka icke midten af de
yttre skifvorne, som äro nästan elliptiska, stora, räckande något
utom spetsen af palpens 2:dra led, samt bärande i spetsen borst,
och i inre kanten ytterst små knölar.
Bålfötterna af I1:sta paret äro serdeles starka, och 15 mil-
lim. långa. Deras 3:dje led!) är kortare än den andras halfva
längd, och handen är nästan rectangulär, med främre kanten böjd
och den bakre utringad. Klon är stark, spetsig och motsättlig, samt
räcker med spetsen förbi den nedre och bakre vinkeln af Handen.
2:dra paret bålfötter äro spensliga samt ungefär 30 millim.
länga. Deras hand är kortare än föregående leden, nästan jemnbred,
och i nedre ändan snedt afrundad, och der bärande en mycket liten
klo, jemte talrika långa borst.
De följande bålfötterna äro af sark byggnad samt hafva en
stark och krökt klo.
Stjertfötterna af sista paret hafva ändgrenarne bredt lancett-
formiga, den yttre något längre, och båda hafva talrika borst i inre
kanten.
T:de stjertsegmentet är 6 millim. långt, klufvet nedom midten,
med fikarne jemnt tillspetsade, utan tagg, samt med springan
öppen.
=.
SVERIGES OCH NOREIGES LYSLIANASSINER,
Lysianassinernas underfamilj är ganska naturlig och väl be-
gränsad, men det är samma förhållande med den, som med många
andra naturliga grupper (t. ex. Felide bland däggdjuren, Trochilide
bland foglarne, Cyprinide bland fiskarne, m. fl.), nemligen det, att
de till densamma hörande formerna, isynnerhet arterna inom samma
slägte, icke sällan förete sig emellan så obetydliga skillnader, att
!) I öfrerensstämmelse med Spence Bate, anse vi, att det så kallade
epimeret, som bär gälskcken och ägpgbetäckningsskifran, är den 1:sta leden,
eller kanske rättare är sammanvuxet med den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
