Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 A D. Wackeorbarth.
OM PLANETEN NEPTUNUS.
I. Upptåcktens Historia.
1. Af de olika himlakroppar, hvilka sväfva i sina eviga kretsar genom
den omätliga rymden, och bilda det system, hvilket vår egen planet
tillhör, finnas, utom solen, åtta stycken, hvilkas massor och dimen-
sioner äro ojemnförligt större än de öfrigas. Utaf dessa åtta såkallade
stora planeter äro sex bekanta sedan urminnes tider; den sjunde
af dem, Uranus, ehuru flera gånger förut observerad men då ansedd för
en fixstjerna, upptäcktes först år 1781 af den äldre Herschel att vara
en planet. Den åttondes, Neptuni, upptäckt, som skedde 1846, ut-
märktes af omständigheter af en i högsta grad intressant beskaffenhet
Denna upptäckt var ett direkt resultat af mathematisk beräkning.
Astronomen underrättades, att, i fall han riktade sin tub på en viss
punkt af himlahvalfvet, han skulle der finna en stor och ansenlig pla-
net, hvilken dock hittills undgått menskliga ögats spaning. Tuben rik-
tades, och planeten fanns. VWVetenskapernas historia har få så märk-
värdiga företeelser att uppvisa. Sådan var frukten af en sorgfällig och
grundlig undersökning af planeten Urani rörelse. Denna hade, såsom
vi redan sagt, blifvit flera gånger observerad, men städse ansedd för
en fixstjerna. Nitton sådana observationer voro att tillgå emellan 1690
och tiden för planetens upptäckande, och Alexis Bouvard hade år 1821,
då han utgaf sina Urani tabeller, utom de i Paris och Greenwich un-
der de fyratio år, 1781—1821, anställda observationerna, äfven dessa
pitton, som räckte till nära ett århundrade längre tillbaka. Vid ob-
servationernas jemnförelse stötte han på en oväntad svårighet. Det var
omöjligt att finna någon ellips som representerade både de nyare och
de gamla observationerna. En bana, som temligen noga representerade
de gamla observationerna, afvek så betydligt ifrån de nya, att skillna-
den ej kunde tillskrifvas observationsfel, och på samma sätt, i fall han
uppställde en bana som öfverensstämde med de nyare observationerna,
så angaf den en felaktig locus för de gamla. Då han ej kunde på nå-
got tillfredsställande sätt förklara dessa afvikelser, beslöt ban att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
