Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Planeten Neptunus. 7
3. Redan 1834 hade Kyrkoherden Dr Hussey föreslagit i ett bref
till kungliga astronomen i England Airy att approximativt beräkna or-
ten för en hypothetisk störande planet och sedan att leta efter den-
samma med sitt stora teleskop: och i samma bref berättar han, att
han haft samtal med Bouvard och brefvexlipg med Hansen i samma
ämne, och att den förra af dessa ansåg fenomenet härröra från inverkan
af en obekant planet, hvaremot den sednare trodde att det fordrades
två sådana för att förklara företeelserna.
4. Svaret var icke uppmuntrande. Kungliga Astronomen skrifver:
”Om det ock vore säkert, att det finnes någon främmande inverkan (på
Urani rörelse), så tviflar jag likväl mycket, huruvida det är möjligt att
härataf bestämma läget för den planet, som förorsakar densamma. Förr
än ojemnhetens natur är genom flera planetens revolutioner fullkomligt
bestämd är jag säker att det ej låter sig göra.” — d. v. s. det skulle
fordra flera århundradens observationer, ty Uranvi omloppstid är öfver
84 år. Ett år sednare, i ett bref till Mons. Bouvard, upprepar Airy
ånyo samma sats: ”Om det (felet i Urani beräknade ställning) bärrör
från verkan af en osedd kropp, torde det dock vara nästan omöjligt
att upptäcka dess läge.”
5. Detta omdöme fälldes af en Astronom, hvilkens ord städse
mottagas af Europas och Amerikas vetenskapsmän med välförtjent hög-
aktning. Hvad det allmänna problemet beträffar, kunna vi utan tvekan
erkänna dess riktighet: att det i det ifrågavarande fallet icke besanna-
des, berodde på en omständighet, som det var alldeles omöjligt att för-
utse, nämligen, ett specielt förhållande mellan de begge planeternas,
den stördes och den störandes, medel-rörelser. Det händer nämnligen
att dessa äro i det närmaste kommensurabla, att två gånger Neptuni
årliga medel-rörelse öfverstiger Urani med blott ungefärligen fem mi-
nuter.
6. Om pu en planet, hvilkens årliga medel-rörelse är n, rubbas
af en annan hvars medelrörelse är »’, uttryckes longitudsperturbationen
vid slutet af tiden ? genom en serie af termer, hvilkas allmänna form är
P.sin(p.n.t—q.n.t+0Q),
och radii vectoris perturbation genom en serie, hvarest termernas all-
männa form är
P.cos(p.n.t—q.n.t+Q).
då P, Q, p, q äro konstanter, P en funktion utaf medel-afstånden,
excentriciteterna och massan af den perturberande planeten, Q utaf
perihelii-, nod- och epok-longituderna, under det p och g äro succes-
sive 0, 1, 2, 3,.... — 1, — 2, — 3, ete. Om nu n och n’ äro nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
