Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 A. D. Waokerbarth.
oekså ej blefve funnen, så kunde han möjligtvis upptäckas under den
tredje.
13. Den 29 Juli började Prof. Challis sina undersökningar, hvilka
han fortsatte hvar afton när vädret var gynnsamt, upptecknande det
exakta läget för hvarje stjerna ända till och med 11:te storleken, ty
han hade ingen karta, med hvilken han kunde jemnföra stjernornas läge
på bimmelen. Emellertid fortsatte Mons. Le Verrier sina kalkyler,
utan all kännedom om Hr Adams’ undersökningar, och öfverlemnade
den 30 Augusti åt Franska Akademien ett element-system för den an-
tagna planeten. Han angaf dess läge på himlahvalfvet och beräknade,
att han sannolikt skulle se ut som en stjerna af 8:de storleken med en
skifva af ungefär tre sekunders diameter, och att han således skulle bli
synlig i en tub af måttliga dimensioner och vanlig godhet. I fall han
visade sig med synbar skifva, så skulle deraf följa, att det verkligen
vore en planet, icke en fixstjerna, och hans rätta beskaffenhet således
genast kunna upptäckas utan vidlyftigt letande. Kort derefter skref
han till Dr Galle, en af astronomerna vid observatoriet i Berlin, der
det finnes en refraktor af ansenliga dimensioner, och anhöll att han
skulle söka efter planeten. Den 23 September fick Dr Galle brefvet,
och samma afton vände han tuben på denna del af himmelen. Der
varseblefs verkligen en stjerna af 8:de storleken, som icke fanus utsatt
på en karta, hvilken Berlinska Akademien så nyss utgifvit öfver ifråga-
varande region af himmelen, upptagande alla stjernor till och med 10:de
storleken, att den ännu icke hade kommit i den Cambridgeska profes-
sorens händer. Nästa afton fanns denna stjerna bafva förändrat sitt
läge med ungefärligen en bågminut. Detta var den sökta himlakroppen.
Dess longitud var 3259. 52’; den af Le Verrier angifna deremot 3249. 58’,
och således skiljande sig blott en knapp grad från det verkliga läget.
14. Den 29 September erhöll Challis Le Verriers meddelande till
Franska Akademien: den bestämda ton, med hvilken denne försäkrade
sina läsare, att man skulle kunna igenkänna planeten på dess skifva,
imponerade på den Engelske professoren. Samma afton vände han
tuben mot den misstänkta trakten af himmelen och upptecknade lägen
för ungefär 300 stjernor, samt gaf noga akt på de större stjernornas
physiska utseende. Eu enda bland dem, en stjerna af 8:de storleken,
fäste hans uppmärksamhet, och uppfördes på listan med anmärkningen:
”synes visa en skifva.” Den 30 kunde ingen observation anställas till
följe utaf månens ljus: följande dagen fick han underrättelsen om Dr
Galles upptäckt, och igenkände genast i den af denne upptäckte pla-
neten den stjerna, som tva aftnar förut hade ådragit sig hans upp-
märksamhet. Märkvärdigt är, att ban hade två gånger förut, den 4 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
