Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. »Barfota-Lasse» - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
vara färdigt,» svarade artisten och gjorde en hastig,
något kort bugning och lämnade rummet.
»Stursk herre, den där,» tänkte öfversten för sig
själf, i det han gick af och an i sitt rum, »kommer
han och säger, att han tycker och han tycker, ja, det
är som jag sagt, packet håller på och växer oss öfver
axeln. Men här ska’ jag åtminstone försöka stäfja
växten så mycket jag förmår. Och smörj ska pojken
ha’ och det, så att han minns det.»
III.
Den unge artisten Erlafid Hörner var själf från
början en stackars pojke, som fått arbeta sig fram
under tryckande fattigdom och många försakelser.
Hos många naturer alstrar detta ett hat och ett för-
akt för just de omgifningar, i hvilka en torftig och
sorglig ungdom tillbringats; hos andra återigen föder
det ett aldrig slocknande intresse och en lefvande
medkänsla för alla som haft det lika svårt och blif-
vit lika tidigt pröfvade. Så var det med Hörner.
Han trifdes bäst bland det egentliga folket, och fast
hans nu allt mera erkända skicklighet som porträtt-
målare förde honom i beröring med de finare kret-
sarne, var det dock hans största nöje att studera de
ringares lif och villkor och att i, på resor och vandrin-
upp,snappade bilder ur deras tillvaro göra utkast till
skisser och studier, dem han sedermera ämnade ut-
föra till taflor. Under sitt vistande på öfverstens
gods hade han lagt märke till den raska och muntra
torparpojken, han hade under sina ströftåg i trakten
tagit honom med sig för att bära hans fällstol och
studieparaply, och när han slog sig ned för att taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
