Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
»om jag bara vill, så kan det vara klappadt oeh klart
på åtta dar.»
»Är du så säker på flickan?» frågade Lars och
såg på honom med en ironisk blick.
»Ja gudbevars. Vore jag lika säker på min ut-
nämning till assessor, så skulle ingenting hindra. Ja
det vill säga, det är en sak till.»
»Om flickan vill ha dig, ja,» fortfor Lars i samma
ton som förut.
»Det låter på dig, som du skulle tro, att jag inte
är ett parti som duger?» ropade Bark och sträckte
sig välbehagligt i stolen, »men det är inte det, utan
det är den där galenskapen med konsuln, som går
och slår för gumman. Först och främst vill jag inte
ha det där djuret till svärfar — det tycker jag skulle
vara löjligt, och så blir ju flickan mindre rik, om
gumman går och gifter sig. Och ska’ man nu gå
och gifta sig, så naturligtvis får man lof att ha valuta
för sin uppoffring.»
»Kallar du det uppoffring att gifta sig med en
så vacker flicka som Alma Becker?» frågade Rahm
och tittade i taket med svärmisk min, »jag tycker
tvärtom, att det vore hon, som gjorde uppoffringen.»
»Ja, hon skulle naturligtvis bli mycket lyckligare
om hon gifte sig med dig?» inföll Bark hånfullt,
»men ser du, jag tror inte, att hon är mycket fallen
för att svärma i det blå. Hon är en praktisk flicka
och har nog ingenting emot att bli hofrättsrådinna
som modern eller kanske till och med presidentska
med tiden. Eller hvad tror du, Skog? Du känner
ju familjen bättre än vi.»
»Jag tror att jag går min väg, om ni inte kan
hitta på något trefligare samtalsämne,» svarade Lars
och gjorde min af att stiga upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
