Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
XIV
Det bief nu en tid af ifrigt arbete uppe på ate-
liern, och de första sittningarna hade redan ägt rum
med uppritning och grundläggning af porträttet, utan
att Lars fått, eller ens brytt sig om att skaffa sig, det
tillfälle till närmare kännedom om Signes lynne och
karaktär, som han föresatt sig att ernå. Generalskan
hade han icke kunnat binda vid någotr bok eller vid
några fulltecknade album inne i det inre rummet,
som han föresatt sig -— hon satt troget kvar ute i
ateliern, utan att på något sätt låtsa om, att hon
gjorde det af andra skäl än därför, att det föll alldeles
af sig själf.
För att icke allt för mycket trötta den unga
flickan, hade Lars från början bestämt en timma för
hvarje sittning, och han hade äfven gjort det därför,
att på det sättet skulle porträttet taga mera tid och
han få tillfälle att bättre studera henne. Generalskan,
som gärna skulle sett, att det kunnat gå något fortare,
ville att de skulle taga två timmar åt gången, men
det ville hvarken Signe eller Lars gå in på.
»Jag orkar verkligen inte sitta så länge på en
gång, mamma lilla,» sade Signe leende, »då blir jag
trött, och så kommer jag att se tråkig ut på porträttet
— och det vill du väl inte?»
»Det är samma sak med mig,» inföll Lars och
vände sig om på stolen, där han satt, »en timme är
det högsta man kan stå ut med på en gång, när det
gäller ateliermålning. I fria luften, det är någonting
helt annat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
