- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
278

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278
»Ja det är skada, att det inte är sommar och att
vi inte äro ute på Vernersnäs, » sade generalskan med
en suck, »där skulle det bestämdt gå mycket bättre
för dig att måla Lars, och så behöfde jag inte ovill-
korligen vara med oupphörligt.»
»Är det verkligen nödvändigt då, att tant tröttar
sig med att komma upp hvarje gång?» frågade Lars
och sysslade ifrigt med Signes hår, hvars skiftande
färg han hade svårt att återge på duken.
»Ja naturligtvis,» svarade generalskan genast och
tittade förvånad upp ur boken, som hon höll framför
sig, »inte går det an, att Signe kommer ensam.»
»Nej, det förstår jag väl,» återtog Lars med en
obesvärad ton, »och jag menade bara det, att om tant
inte hade lust eller kanske inte tid, så kunde ju
någon annan —»
»Ja mamma,» inföll nu Signe hastigt, »om det
tröttar dig, så nog kunde väl Marie —»
»Det tänkte jag verkligen inte på,» sade gene-
ralskan med en ton af lättnad, »gamla Marie kunde
verkligen — ifall det inte generar I^ars —»
»Visst inte,» förklarade denne, som i hast tänkte
på att henne kunde man sätta därinne eller till och
med skjutsa ut i något ärende, om det behöfdes, »oss
emellan tycker jag inte, att det skulle göra någonting.
Roligare är det ju alltid, om tant kommer med själf,
men jag tänkte bara att i nödfall —»
Och följden af detta samtal blef verkligen den,
att när Signe ett par dagar därefter kom upp till
sittningen, hade hon gamla Marie med sig i stället.
Generalskan var i själfva verket redan trött på att
sitta däruppe på ateliern, och det var med verklig
tillfredsställelse, som hon begagnade sig af den an-
visade utvägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free