- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
385

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ny grund - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

385
till — men när Lilly, som hade kommit hem under
tiden, helt oväntadt kom in med lampan, så satt Alma
i knä på mig — och —»
»Otto! Otto! Hur kunde du,» utropade general-
skan alldeles utom sig, »hur kunde du —»
»Ja, kära mamma, det var inte så farligt — och
för resten, jag är visst inte af is eller snö, och när
en vacker flicka kommer och gör sina inviter, så —
nog af, Lilly höll på att tappa lampan i förargelsen,
och så blef det dåningar och skrik och gumman kom
med i högen och — med ett ord, det blef ett för-
bannadt spektakel. Jag dröp af naturligtvis, så fort
jag kunde — och morgon därpå kom ringen tillbaka
— och rätt så godt kunde det vara -— för jag var
betydligt utledsen på hela saken.»
»Du älskade henne således inte?»
»Älska? Ja — det beror på hvad du menar med
älska — visst tyckte jag hon var stilig, men vet du,
Alma är tusan så mycket stiligare — egentligen. Och
nog var det lika mycket för pengarnes skull — och
när det nu inte blef så mycket — tja, så får man
väl se sig om efter någon annan. Men kära mamma,
sätt då inte till att gråta — det är ju ingen fara skedd
— du kan väl få dig en mycket bättre sonhustru än
den där gåsen — för en gås är hon då egentligen,
tast hon är söt nog för resten, gudbevars.»
»Otto! Otto! Att du kan tänka på det sättet om
lifvets viktigaste frågor!» klagade modern, alldeles
utom sig af sorg och grämelse öfver sonens lättsinne
och öfver att hon kunnat göra så litet för att bibringa
honom bättre tankar och känslor; »inser du inte, hvil-
ken orätt du gjort den stackars flickan, har du inte
betänkt hvilken sorg du förorsakar henne?»
»Å, kära mamma, inte behöfver du ta den där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free