Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Av Platons och Xenofons skildringar framgår t. ex.,
att Sokrates icke uppträdde mot sin samtids mångguderi
och dess ofta nog orimliga myter med det oförskräckta,
mod som Jesus ådagalade, då det gällde att opponera
sig mot vad han ansåg föråldrat eller oriktigt i judar-
nas religiösa uppfattning. I Platons Faidros blir So-
krates tillfrågad vilken hans åsikt var angående en myt:
den om Boreas, nordanvindens gud, och en ung flicka,
dotter till en fordomtima konung i Atén. Boreas hade
gripits av kärlek till flickan, berättade myten, och en
gång då hon befann sig på en klippa, hade han bortfört
henne. Sokrates svarar med att — här inför en av
sina lärjungar — antyda sin mening: att flickan helt en-
kelt blåst ned i floden, och att detta givit anledning
till myten. Men han tillägger strax att han visst inte.
bar tid att syssla med en hop mer eller mindre osanno-
lika myter.
Xenofon framhåller upprepad^ gånger, att Sokrates
alltid var mycket noga med att iakttaga alla gamla seder
och bruk, inte minst de religiösa. Och Platon berättar
nui den dödsdömde filosofen ännu i det sista påminner
om ett offer som bör iakttagas. I båda versionerna av
Sokrates’ försvarstal uttalar den anklagade filosofen ock-
så en tydligen uppriktig förvåning över anklagelsen,
Han kan med gott samvete försäkra, att han aldrig plä-
gat kritisera den hävdvunna tron eller uppmanat sina
lärjungar till avvikande från fädernas bruk. I cirka
trettio år hade han offentligt undervisat utan att med
anledning därav ha blivit på minsta sätt trakasserad __
undantagandes den korta tid som »de trettio tyrannerna»
regerade, då han misstänktes för att vara mer frihets -
vänlig än vad härskarna tyckte om.
Ingen skulle väl vilja förneka att Sokrates var en
modig man och en ärlig natur. Men hur ojämförligt
mycket större var icke modet hos den galileiske mannen
som alltifrån början av sin bana öppet och kraftigt po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
