Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Min förvisning till Sibirien - Flykten. Min häst. Mitt möte med gendarmeskorten. En hetsjakt. Ankomsten till Riga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som jag vid denna tiden befann mig i staden fö
inköp av en ridhäst, fick jag tillfälligtvis göra min
blivande kamrats bekantskap.
Vid en hastig undersökning befanns han bestå
provet — i all synnerhet som såret i ryggen ej var
av allvarligare beskaffenhet. Ben hade han som få,
och då han tillika bar idealiskt, var jag snart hästens
ägare.
»Pojken» — fuxens namn — skulle visa sig vara
en framstående springare, och hans snabbhet skulle
denna tidiga morgonstund liksom vid flera tillfällen
förut komma mig väl till pass.
Allt eftersom det dagas, blir trafiken livligare, och
den längs Düna-floden löpande landsvägen ter sig
snart som en enda lång, slingrande orm på grund av
de ryttarhopar, som utan uppehåll jaga framåt för att
i tid hinna undan de på andra sidan floden hastigt
framträngande tyskarna, vilka söka upphinna och
kringränna ryssarna.
Trakterna, som nu passeras, presentera sig i ett
hemskt och ödsligt skick: överallt ser man blott
övergivna gårdar, härjade trädgårdar, raserade
skogar och fält, genomdragna av skyttegravar och
taggtrådsstängsel, vägar, som här och där äro kantade
med fallna kreatur.
Sent omsider uppnår jag Kurtenhov — med Da-
- 37 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
