- Project Runeberg -  Valfrändskap /
38

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orden val och valfrändskap, så skulle hon göra väl
i att tillämpa dem på sig själf och rätt betänka
värdet af slika uttryck. Jag känner tyvärr fall,
där en innerlig och, som det förefallit, oupplöslig
förening mellan två varelser blifvit upphäfd genom
en tredje persons tillfälliga mellankomst och den
ena af de en gång så skönt förenade drifvits ut i
ensam öfvergifvenhet.»

»Då äro kemisterna mycket vänligare,» sade
Edvard, »de sätta alltid till en fjärde, så att ingen
skall bli utan.»

»Ja,» sade kaptenen, »de viktigaste och märkvärdigaste
fallen äro för visso de, där den ömsesidiga
dragningskraften och frändskapen framstår
nästan handgripligt, där fyra, dittills två och två
förenade kroppar, som bringas i beröring, öfverge
sin förutvarande förbindelse och förena sig på nytt.
I detta sätt att låta den ena fara och gripa den
andra, i detta flyende och sökande tror man sig
verkligen se en högre bestämmelse, man tilltror
sådana kroppar en viss förmåga att vilja och välja
och anser det tekniska ordet valfrändskap fullt
berättigadt.»

»Beskrif ett sådant fall för mig!» sade Charlotte.

»Man bör icke klargöra dylikt med ord,» svarade
kaptenen. »Som jag redan sagt, skall allt te
sig åskådligare och intressantare, så snart jag kan
visa er själfva experimenten. Nu skulle jag nödgas
trötta er med förskräckliga konsttermer, som ändå
icke skulle ge er någon tydlig föreställning. Man
måste se dessa skenbart döda och dock till inre
verksamhet alltid beredda kroppar i full verksamhet
framför sina ögon, intresseradt åse, hur de
söka och draga hvarandra till sig, gripa, förstöra,
uppsluka, förtära hvarandra och sedan ur den
intimaste förening åter framträda i ny, förnyad,
oväntad skepnad — då först tilltror man dem ett
evigt lif, ja, till och med sinnen och förstånd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free