Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 75
hade klädt om sig och äfven nu framstodo de ny-
komna till sin fördel. Allt, hvad de buro var nytt
och liksom hittills osedt och ändå genom begag-
nande hemvandt och bekvämt.
Samtalet var lifligt och omväxlande, då ju i
närvaro af sådana personer allt och ingenting tycks
intressera. Man begagnade sig af franska språket för
att icke bli förstådd af betjäningen och berörde med
lekande behag stora och små företeelser i världen.
Endast på en punkt dröjde samtalet längre än
skäligt, i det Charlotte förfrågade sig om en ung-
domsväninna och icke utan obehaglig öfverraskning
erfor, att hon med det snaraste skulle skiljas från
sin man.
jDet är ledsamt,» sade Charlotte, »när man
tror, att ens frånvarande vänner äro försörjda, att
en väninna, som man håller af, har det bra, att
då, innan man vet ordet af, få höra, att hennes
lif rubbats ur sina gängor, och att hon skall beträda
en ny och kanske osäker lefnadsväg.»
»Egentligen bästa vän, är det vårt eget fel,»
svarade grefven, »om vi bli så där obehagligt
öfverraskade. Yi ha ett begär att föreställa oss de
jordiska tingen och isynnerhet de äktenskapliga för-
bindelserna alldeles för varaktiga, och hvad den
sista punkten beträffar, så narra oss komedierna,
som vi oupphörligt se spelade, till illusioner, hvilka
icke ha motsvarighet i lifvet. På teatern se vi ett
giftermål såsom det slutliga målet för en genom
flere akters hinder fördröjd sträfvan, och i det
ögonblick det är uppnådt, faller ridån, och den
plötsliga tillfredsställelsen kvarlämnar ett eko hos
oss. I lifvet är det annorlunda, — där spelar man
alltjämt vidare bakom ridån, och om den går upp
igen, skulle man helst hvarken vilja se eller höra
något utaf det.»
»Det kan ändå icke vara så svårt,» sade Char-
lotte leende, »då man ser, att personer, som läm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
