Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
dylikt hopp, som i sanning är det bästa hopp vi
kunna ha. — Men hvad mig beträffar,» fortfor
han, »så skulle jag då ha alla skäl att vara för-
argad. Härvidlagj det inser jag, blir min egen-
kärlek just icke smickrad. Af er kan min verk-
samhet icke förtjäna någon tack. Jag förefaller
mig själf som min vän doktorn, för hvilken alla
kurer lyckas, dem han gratis gör åt fattiga, men
som sällan kan bota en i’ik, hvilken skulle betala
honom bra. Lyckligtvis hjälps saken här af sig
själf, då mina ansträngningar och förmaningar för-
blifvit fruktlösa.»
Charlotte bad honom nu, att han skulle bringa
Edvard underrättelsen, taga med ett bref från
henne och se till, hvad som vore att göra, för att
få det godt igen. Men det ville han icke höra
talas om.
»Allt är redan undangjordt!» utropade han.
»Skrif ni! Hvilken budbärare som helst är lika
bra som jag. Jag måste styra kosan dit, där jag
bättre behöfs. Jag kommer tillbaka för att gratu-
lera — jag kommer till dopet.»
Charlotte var denna gång, som ofta, miss-
belåten med Mittler. Hans raska beslutsamhet
åstadkom mycket godt, men genom sina öfverilningar
gjorde han också, att mycket misslyckades. Ingen
var mera beroende af plötsligt förutfattade meningar
än han.
Charlottes bud kom till Edvard, som mottog
det med en viss bäfvan. Brefvet kunde innehålla
lika väl nej som ja. Han vågade icke på en lång
stund bryta det, och då han läst det, stod han
helt bestört, som förstenad vid följande ord, hvar-
med det slutade:
»Minns de nattliga timmar, då du äfventyr-
ligt som en älskare besökte din hustru, omotstånd-
ligt drog henne till dig och som en älskarinna, en
brud slöt henne i dina armar. Låt oss i denna
sällsamma slump vörda en himlens skickelse, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
