Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 249 —
aldrig kunna undandraga dig människors åsyn. Vi
ha inga kloster, där man fordom fann en fristad
för slika känslor.»
»Det är icke ensamheten, som skapar fristaden,
kära tant,» sade Ottilie. »Den bästa fristaden är
att söka där, hvarest vi kunna vara verksamma.
Inga botöfningar, inga försakelser äro ägnade att
undandraga oss ett olycksöde, som är beslutet att
förfölja oss. Blott då jag sysslolös skall stå och
bli begapad af världen, pinar och ängslar den mig.
Men finner man mig glad vid mitt arbete, oför-
tröttad i min plikt, så kan jag uthärda hvars och
ens blickar, emedan jag icke behöfver sky Guds.»
»Om jag icke alltför mycket misstar mig,»
sade Charlotte, »så drar din böjelse dig tillbaka till
pensionen.»
»Ja,» svarade Ottilie, »jag vill icke neka till
det, —-jag anser det som ett lyckligt kall att upp-
fostra andra på vanligt sätt, sedan vi själfva blifvit
det på det sällsammaste. Och se vi icke i histo-
rien, att människor, som till följd af stora mora-
liska olyckor dragit sig ut i öknen, där ingalunda
blefvo förborgade och bortglömda, som de hoppats?
De återkallades till världen för att återföra de vilse-
gångna på rätta vägen, och hvem skulle bättre
kunna göra det än de i lifvets irrgångar redan in-
vigde! De kallades att bistå de olycklige, och
hvem skulle bättre kunna det än de, hvilka icke
mera kunde drabbas af någon jordisk ofärd!»
»Du väljer ett underligt kall,» svarade Char-
lotte. »Men jag vill icke sätta mig däremot, •—
du må försöka, om också, som jag hoppas, blott
för kort tid.»
»Hur tacksam är jag er,» sade Ottilie, »för att
ni låter mig pröfva denna erfarenhet. Om jag icke
allt för mycket smickrar mig själf, skall jag lyckas.
»Där i pensionen skall jag påminna mig, hur
inånga pröfningar jag utstått, och hur små och
obetydliga de voro mot dem, jag sedan måst erfara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
