Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom något självfallet, och då spänner man lätt
organen. Åtskilligt är dock vunnet om vi
åtminstone i realskolan få lärare som begripa något av
stämkultur, teoretiskt och praktiskt.
Genom vilka grepp en tal- och sångpedagog
kan lägga en stämma till rätta, det måste här
förbigås. Vad som därav kan sägas på tryck, finns
sagt i åtskilliga handböcker (i synnerhet av Hilma
Henningsson). Sådana formuleringar som att man
skall söka "stöd" för stämman i näsan, att man
först sedan detta stöd vunnits för den stämma
man sålunda pressar upp i näsan, skall vidga
resonansrummet och frigöra rösten från näsklangen,
utan att den därför får åka tillbaka ner i halsen
— ja sådant lär inte säga den oinvigde mycket
utan demonstration.
Att en stämma förefaller svag och klanglös, kan
bero på ett annat fel: på att den är 1 u f t f y 1 1 d.
Detta innebär att luften slappes igenom
stämbanden utan att där mer än delvis omsättas i ton.
Botemedlet är en viss grad av sammanpressning
(kompression) av stämbanden, dock inte ända
därhän att det blir "knarrstämma". Men åter
gäller det, att man därvid inte får spänna hela
halsmuskulaturen.
Det finns de, som lägga en avgörande vikt
också vid kroppsställningen och gesterna. Det har
påståtts, att människorna med avseende på bålens
byggnad kunna indelas i bestämda typer, och att
för varje tvp en viss hållning och vissa gester äro
karakteristiska. Men det är inte sagt — jag
refererar fortfarande -— att varje människa kommit
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
