Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andlig rörlighet, på temperament. Skulle däri ligga
något svenskt? Nog lida många just av de
rasrena svenskarna av en viss tröghet, som ju
visserligen påståtts vara "full av hetsigheter", nämligen
när förargelsen kommer på. — Man kunde vänta
sig att egenskapen att vara musikalisk
(musikali-teten) vore av avgörande betydelse för
talstämmans melodik. Men jag tror knappt att detta kan
anses vara ådagalagt; även om man nog ibland
tycker sig kunna omvänt ur en entonig talröst
sluta sig till frånvaro av nämnda naturgåva.
Snarare är väl ett utpräglat rytmiskt sinne enl viss
garanti för att rörlighet och smidighet finnas också
hos talet.
I synnerhet om vi tänka oss tillbaka en eller
annan generation, ha vi att peka på en för det goda
föredraget ödeläggande faktor: den mässande
1 ä s t o n som förr hörde till saken, eller
åtminstone tolererades, vid den första läsningen i
skolan. Den stereotypa sänkningen på slutstavelsen
åstadkom det enda avbrottet i denna
halvsjungande entonighet: En bonde gick med sin son Erik
öfver ett fält. "Se", sade fadern, "där ligger ett
stycke af en hästsko på vägen. Tag upp och göm
det!" (Ur deni gamla hederliga Läsebok för
folkskolan.) Särskilt ofrånkomlig var denna läsning
vid klassläsning, en form som man ju då ingalunda
drog sig för, även utan att individuell
undervisning föregick. Här ha vi alltså en påtaglig
avvikelse från det levande talet, som — när det är
"flytande" — rytmiserar språkmaterialet allt efter
innehållets art och den läsandes psykiska inställ-
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
