Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkt stilisering av språkformen, men det finns
ingenting som inte kan godtagas utifrån en enkelt
berättandes inställning. — Berit Spong
Kungsbuketten (början på Min är den sjunde) :
"Strömmen skilde slätten och den branta
tiomila-skogen åt. Långa stycken gick den rak, och
sommarens lövträd flätade ofta samman sina grenar till
en grön slida åt dess blixtrande, blåa svärd. Men
om vintern låg den bar och var grå som stål
mellan sina vita stränder." Detta är poesi; men däri
ligger inte att språket är uppstyltat på ett sätt
som gör det svårt för en läsare att sätta sig i
författarinnans ställe, d. v. s. nyskapa situationen
med hjälp av hennes ord.
Som exempel på en rättfram svensk text med
dialog väljer jag ett parti av Strindbergs
Kärlek och Spannmål (i Giftas I) :
"Notarien hade helt visst icke sett efter
spannmålsnoteringen när han for ut till majoren att
fria, men det hade majoren.
— Jag älskar henne, — sade notarien.
—• Hur mycket tjenar du? — frågade den
gamle.
— Tolfhundra kronor visserligen, men vi älska
hvarann, farbror...
— Det rör mig inte; tolfhundra är för litet.
—< Ja och så har jag extra, men Louise känner
mitt hjerta ...
— Prata inte smörja — hur mycket har du
extra ?
— Det var på Boo vi träffades första
gången ...
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
