Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maldags och rimmad vers. Vi pröva saken på en
av de klassiska dikterna: Kellgrens Den
nya skapelsen. Denna är, till skillnad från de
hittills valda dikterna, strofisk. (Kursivering
betyder även här ett "ömtåligt" ställe.)
Du, som af Skö’nhet o’ch Beha’gen
En re’n och hi’mmelsk u’rbild ge’r!
Jag sa g dig — o’ch från de’nna da’gen
jag e’ndast di’g i ve’rlden se’r.
Död låg Natu’ren fö’r mit ö’ga,
Djupt låg hon fö’r min kä’nsla dö’d —
Kom så’ en flä’gt ifrå’n det hö’ga,
och 1 j u’ s och 1 i’ f i ve’rlden bö’d.
Och lju’set ko’m, och li’fvet tä’ndes,
En sjä’l i ste’la ma’ssan flö’t;
Alt tog et a’nletsdra’g som kä’ndes,
en rö’st som ti’ll mit hje’rta brö’t.
Kring ry’mden n y’ a Hi’mlar strä’cktes,
Och Jo’rden ny’a skru’dar dro’g,
Och Bildningen och Sni’llet vä’cktes,
Och Skö’nhetew stod u’p och lo’g.
o. s. v.
(Det har blott varit möjligt att antyda det
grövsta av den läsning jag åsyftar; men jag vågar
tro att antydningen kan leda inlevelsen på rätt
spår hänemot en utfyllning av vad som fattas.)
Det kan här vara ännu mer frestande för en
modern uppläsare att inte alls fråga efter verssche-
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
