Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över omgivningen: Ljus och liv; en själ (i
stela massan flöt).
Då löser sig också den svårighet som de
ömtåliga begynnelsetakterna i str. i \ 2 1, 2 2 m. fi.
erbjuda. I Du som av, Död låg na(turen) osv.
läser jag de två första stavelserna nästan som
likvärdiga, så att ingendera avgjort framträder som
tryckstavelse. Och då hjälpas de åt att tänja ut
denna tvåstaviga takt till tillräckligt tidsmått.
Helt stilvidrig synes mig alltså den påskyndade
och oroliga läsning som nyss klandrats (Du som
av . . .).
Men vid denna dikt skola vi ta oss anledning
att överväga inte bara tänjningens och
taktför-kortningens betydelse för läsningen, eller
höjningarnas olika styrkegrader; vi få här skäl att
stanna inför frågan om inte även de stora
skalderna ibland gestalta sina verser så, att en d
i-rekt strid uppstår mellan den
naturliga läsningen och
versschemats krav. — Man kan fråga sig om
man, när man tycker sig stå inför ett sådant "fall",
skall ge sig till att diskutera det teoretiskt innan
man törs prestera en viss läsning (jag talar blott
om dem som lägga vikt vid att läsa så väl som
möjligt). Denna sak ser jag så — jag har delvis
berört den. Skalden följer ofta medvetet ett visst
versmått. Detta bör då utrönas. Vid dess
praktiska tillämpning finner man dock ej sällan
ställen där hänsyn till naturen tycks driva fram
en mot schemat stridande läsning — man kan
också formulera saken omvänt, allteftersom den
4. — Välläsning.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
