Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då säger han: "Se’, han vi’sste, han,
vad nu är känt av hvarje man,"
Selander:
Jag förstode, om pojken gav mig besked
och svarte: "Din tro’ är inget för oss.
Det kri’g, då länder och hjärtan
slets upp av krevad på krevad.
En sta’d, m i n sta’d. Men inget rörs.
Vem ga’v oss rä’tt
att ha en själ, när han ej ens är mätt?
Är det nu möjligt att inte denna den
musikaliska högtonens betydelse för förhållandet mellan
språkmaterial (text) och vers skulle vara allmänt
insedd av fackmännen i metrik? Svaret blir, att
den ingalunda är detta. Detta måste innebära, att
de metriker som ingenting veta därom, läsa, och
framför allt bedöma, alla dessa verser på annat
sätt. Det är också vad man i allmänhet gör. Nat.
Beckman har i sin Verslära så pass många
exempel som rätteligen höra hit, att man kan se hur han
uppfattar hela typen. Verser som de Runebergska:
Ä n kommer dag, ä n är ej allt förbi.
S å var hans språk, s å förde han befäl,
fördärvas genom att förklaras börja med (och
även inne i versen uppvisa) enstavig takt +
ana-pest: ——
(Ä’n kommer dag; Sa var hans språk).
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
