Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
enkelt en reilexion utan att kläda in den i någon
särskild poetisk dräkt.
Av djupare lyrisk ton äro däremot andra. Målet
uttrycker övertygelsen att även om det ej uppen-
baras för hans tanke, går han likväl mot det
sökta levnadsmålet. »Stadigt jag min bana vand-
rar» är uppslaget; han fäster sig ej vid vad
världen ogillar, lyssnar ej till stundens röst, och
stormar det stundom i hans hjärta, är det icke
rädsla eller smärta, utan längtan, som upprör hans
innersta. Flydda dagar begråter han icke; hur
hans liv skall slockna, frågar han ej och skall ej
klaga däröver; närmare målet skrider han oav-
låtligt:
Falla kan jag väl på jorden,
men min ande, klarnad vorden,
går sin väg, som länge krökte,
mot det mål, han alltid sökte.
Han ser i kvällsstunden, hur det lyser i skogs-
brynet (Hur många?). Är det ett ljus, vid vilket
en lycklig ung brud löser sin bruddräkt, eller står
det vid den dödsbädd, där en moder begråter sitt
barn? Över skogsbrynet lyser en stjärna: är den
ett hemvist för de saliga eller för förtvivlade andar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
