Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
och även i »Endymion» misslyckas upprorsmannen,
som också där älskar och älskas av en kristen
kvinna.
Ja, i själva den dröm, som är grundvalen för
Aben-Humejas och Emins fantastiska försök att
avskudda det europeiska oket, ligger en smula av
Heidenstams egen ungdomshänförelse för Österlan-
det. Hur lidelsefullt, hur oföränderligt han älskat
Sverige, har han likväl också älskat Österlandet
så högt, att han kunnat tänka sig att offra det sitt
liv. När han 1888 tackade Snoilsky för dennes
varma lovord över »Vallfart och vandringsår», skrev
han också:
»Min kärlek för Österlandet är nog naiv, ja obe-
rättigad i mycket, men den är likafullt i denna
stund så stor, att jag tror den skulle kunna jäm-
föras med den ’blinda, narraktiga, halvt sublima
kärlek, korsriddarna hyste för Vår Fru. Min hälsa
är tidvis icke den bästa, och bäst det är, stupar jag
väl i den mörka fallucka, som kallas evigheten.
Ofta önskar jag dock, att tillfälle skulle erbjudas
mig att innan dess, om också endast som okänd
frivillig, få tjäna Österlandets sak i någon av de för-
vecklingar, som emellanåt avgöras med kulor och
krut. Att på så sätt lämna livet vore en njut-
ning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
