Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
uppfattning. Redan som liten, har Heidenstam be-
rättat i en självbiografisk skiss, var han fritänkare:
»men jag var det lugnt och stilla utan att förvånas
över att andra tänkte olika. Det var min far, som
därvidlag ledde mig genom samtal i dylika äm-
nen, än under vandringar, än vid fönstret om höst-
kvällarna, när det blev stjärnljust». Säkert har
Heidenstam från dessa samtal tagit med sig genom
livet sin dyrkan av stjärnorna som evighetslängtans
symboler och rationalismen, som lyser igenom här
och där i ungdomsdikterna, har givetvis också sin
källa i dessa samtal. Det religiösa kätteriet rub-
bade likväl icke den moraliska ståndpunkten.,
Genomgående är denna högspänd och rigorös; en-
dast »det skuldfria hjärtat», »det rena begäret»,
»det barnafromma sinnet» gäller. Det är den ung-
domligt, oerfaret hårda form, i vilken idealismen
vanligen uppträder, innan den obeveklige krävaren
lärt känna vare sig världen eller vårt eget kött,
och förstått vad han kräver.
Njutningsläran, den utmanande hållningen mot
både moralen och nyttoläran i »Vallfart och vand-
ringsår» är den fullkomliga motsatsen mot detta.
Förändringen är lika genomgripande, som den är
uttryckt med agitatoriska ord. Man erinrar sig
hans ord i Renässans om hur en protest måste
vara beskaffad: »Protesten behöver tydligen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
