Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fredagen
- VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
De väntade och väntade. Polisen kom inte.
— Men du kan väl i alla fall ligga nere hos mig i
natt, sade Leontine till slut ödmjukt. Jag känner mig
så ensam.
*
Motorcykeln ramlade fort i väg med de båda
poliserna genom Bruksgatan, som nu lämnats öde av den
förfärade befolkningen. Endast i helt få fönster lyste det.
I ett av dem noterade Språng Snöklockans svarta
silhuett. Man stannade utanför samhället i skuggan av en
stor ek. Under beskjutning av motorlyktornas ljus stod
där en ung magerlagd man klädd i blå skjorta och
sammetsbyxor. Han skyggade med böjt huvud för det
skarpa acetylenljuset och såg ut att vara djupt illa till mods.
Språng måste medge att han hade något visst bovaktigt
över sig. Men han hörde i alla fall inte till den
ödmjuka sorten, som gnällde och bad att bli släppt. Han var
tvärtom vred och hånfull.
— Varför har ni tagit fast honom? frågade Språng.
— Ja, man gör sig verkligen den frågan, sade den
anhållne försmädligt.
Men överkonstapeln riktade lyktan mot marken, och
då såg man att platsen omkring mannen var beströdd
med cigarrettstumpar, överkonstapeln tog upp en av
dem:
— Var det kanske inte Arab som fröken i cigarrbon
blev av med?
— Vad i herrans namn har du gjort? frågade Språng
förfärad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:48:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vandkors/0159.html
