Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
han. Inte behövde du börja genast, du kunde resa bort
på en vecka!
— Du är då den enrakigaste karl i Gåtatorp, klagade
Sjang, som kände hur han drogs in under kamratens
järnvilja. Ska jag verkligen behöva säga dig direkt att
jag inte kan gå här och snubbla över det där —
fanskapet.
Som han sade fanskapet, flög en ryckning över
ansiktet, han grep hastigt med handen över kinden.
— Ser du nu? sade han, det börjar medsamma, bara
jag talar om henne. Såg du det? Såg du att det var
borta förut va? och du kan inte tro hur det är då jag
ser henne! Det börja i lördags, då hon kom in och läste
dikter över Ulla ... om att man skulle låta henne dö...
och i går var det alldeles förgjort. Jag har plågats
av det halva natten. Jag skulle inte kunna härda ut
här en vecka om jag rätt ville, Albär!
— Då blir du med om vi skaffar bort lärarinnan?
— Och det tror du går utan vidare? Den som är
ordinarie och sköter sin tjänst, den sitter där den sitter.
Fristedt kände det som om han vunnit sin andra
stora seger. Inte ett ögonblick tvekade han om sin
förmåga att röja undan det hinder som utgjordes av
Regina Montan. Han beslöt meddela Roili att de voro
säkra på Sjang.
När han nu besegrat sin gamle kamrat kunde han
kosta på sig att känna medlidande över hans ömkliga
öde. En sån tok! och den hade Höge fan valt ut som
den största begåvningen! Han skulle ha skött Ulla bätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
