Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
har inte ro till att söka doktarn i dag så jag inte har.
En får bida och se hur det vänder sig först med det
ena och det andra.
Och en annan: Jag hade tänkt gå och be om
me-ducin för magen i dag, men jag grunnar på om jag inte
först borde gå ner te Klippings och höra om de behöva
hjälpe.
Eller: Harre je, jag som skulle varit nere med
urinprov klockan tio och nu är hon elva och över på det!
Eller: En behöva allt bättre tala med sin präst.
Men Dagmar som inte såg in i dessa enkla
sammanhang satt där övergiven och undrade om hon förlorat
allt tillit i socknen därför att hon inte kunnat rädda
Ulla le Fort.
Nu kommo de och hämtade Ulla. Dagmar stod där
och såg hur den unga människan flyttades över i
kistan. Hon summerade hastigt ihop innehållet i dessa
två långa smärtsamma dygn: kärlek utan gräns och
vett, förräderi, kamp och nederlag, otillräcklighet,
raseri och trots som fick böja sig till slut.
Då kom Fristedt och han var som en vind som
sopade bort dödens tunga stiltje och öppnade en annan
framtid än den som kom ur denna död. Inom ett
ögonblick var Dagmar mitt i underhandlingarna med Roili
som fördes från hennes telefon. Hon hörde att de
utföllo lyckligt och Fristedts strålande ansikte
bekräftade det.
— Roili kommer ner om onsdag! sade han med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
