Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
fredags trodde jag att hela mitt liv var förfelat för att
jag inte fått vara ... lycklig... på... så... vis.
Regina trodde att hon drömde... så talade då den
skarpaste och tillknäpptaste frun i Gåtatorp.
... Så därför kan jag inte ta mig ton mot fröken,
menar jag, och det är nog fler av dem som gör det som
borde låta bli, tillade hon med en skymt av sin gamla
skärpa. Ja då får jag väl hälsa Sjang att han kan lugnt
gå med i sorgetåget?
— Skall jag ge skriftligt på det? frågade Regina.
Kanske ett tillfälle att få fram ett brev till honom? ...
s-Han hade tårarna i ögonen då han såg på mig.»
Hon sprang in i sitt skrivrum och kom ut med ett
brev.
— Säg fru le Fort, hur är det med honom egentligen?
— Han har flyttat hem till oss, så han är inte
ensam, och vi är snälla mot honom efter förmåga, och
vi ber Gud för honom, men det var sant, jag hade ju ett
ärende till...
— Vad finns det mer jag kan göra? frågade Regina
litet bittert.
— Jo, sy den här mattan åt mig, sade gästen och
löste upp ett stort paket varur stramalj och garner
vällde fram, den var mig till så stor hjälp innan jag vågade
tänka på döden och domen, kanske kan den bli fröken
till hjälp också.
— Och nu behöver inte fru le Fort den mer?
— Nej, för Herran förlöste mig från min fruktan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
