Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B6
Kanske kapten vakar öfver sitt gods och rätt som
det är dyker upp ur nattsjön och lägger armen
på båtkanten och frågar hvem det är som stjäl
hans anförtrodda gods. Far hem, Vesterberg,
far hem! Känner du inte hur ökan kränger?
Det är dyningen, säger du, visst det, visst det,
dyning eller dödsjö; vet du hvad det är, dödsjö?
- alla de drunknade vrida sig dän\ere i
dödskampen - far hem, Vesterberg! Har du inte
fått nog, tjuf, vrakplundrare?
Vesterberg ruskade på sig och reste sig.
Efon tog tackorna ur nätet och fann dem ljufligt
tunga. Sen hyfvade han nätet på nytt och
fortsatte sin mörka gärning.
För frisk kuling slörade Vesterberg upp i
hamnens solglitter. Han skar upp i vinden och
lade till vid sin brygga.
Folket sporde om han fått strömming, om
torsken börjat gå till och om sälkutarna syntes
utåt hafs.
Vesterberg var fåordigare än vanligt och pekade
på tunnorna, som stodo i båten.
"Fyra tunnor?" frågade Jan afundsjukt.
Han måste ned och hjälpa Vesterberg upp
med dem på bron.
"Den är fet, den här", skämtade Jan, när han
tog i, "det är som bara bly."
"Bättre upp", sade Vesterberg och böjde sig
djupare för att dölja skrattet.
Tunnorna sattes in i sjöboden.
Vesterberg sysslade mycket inne i sin bod de
närmaste dagarna. Kom någon in till honem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
