Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
voro bortlofvade, sade han, och skulle hämtas.
Men ingen kom.
Vesterberg ville inte riktigt ta ut steget fullt.
Han dref flera dagar omkring i staden och
spekulerade på hvad han skulle köpa, när allt var
klareradt en gång.
På förhand valde han ut sig en finfin blå
kavajkostyni och ett mörkgrönt klädningstyg åt
gumman och en pendyl af marmor med förgyllda
beslag, där en naken pojke satt och gungade* och
en långpipa af sjöskum med riktigt kontrolleradt
silfver.
Och när han såg ut pipan, passade han i
förbigående på att fråga hvad silfret kostade, och
då visade man honom till juveleraren midt öfver
gatan.
När han kom ner till sumpen på kvällen, tog
han fram betsmanet, slog hål på en tunna och
vägde en af de grå tackorna i den. Med stöd
af juvelerarens uppgifter gjorde han ett öfver slag
af den kommande förtjänsten.
Den natten sof han illa.
Han drömde om stora silfverfiskar med
emaljögon, som åto gröna klädningar och rökte
sjö-skumspipa och simmade upp och ned i blå
cheviotbyxor.
Tidigt på morgonen följande dag gick han till
Söder, och i skymningen kom pantlånaren ombord.
Vesterberg hade kaffet och konjaken redo, och
när pantlånaren inträdt i kajutan stängdes
dörrarna väl efter honom.
"Jag har brådt/’ sade pantlånaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
