Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
ser så mycket, att de kunde draga sig fram, tills
de blefvo vuxna. Och då blef väl flickan gift,
och pojken kunde ju gå in i posten, han som
fadern, och få brödet tryggadt till döddagar.
Gran tänkte nog också på att han kanske
skulle få lefva så länge att han fick se sina
drömmar om barnen uppfyllda.
Drömmarne bestodo hufvudsakligast i att han
själf skulle få vasaorden och pension och att
barnbarnen skulle klättra i knät på honom och
draga honom i skägget.
Han fick lefva tillräckligt länge.
Flickan växte och blef vacker på ett sätt, som
något påminde om modern.
Hon hade likadana stora, klumpiga ögonlock
och drömmande koögon. Hon gick i franska
skolan för att lära svenska och kunde säga oui,
madame och non, monsieur på någorlunda rätta
ställen.
Knappt fyllda sexton år förälskade hon sig i
en herre med cinnoberkinder, änglaögon, örnnäsa,
och kirgismustascher. Han gjorde i kaffe och
ägde ett bedårande sätt.
Han hade sitt kontor midt emot franska skolan,
och alla flickorna voro stormförtjusta i honom.
Alla kappades de om att vinna honom, men Elna
Gran kom först till målet.
Han var oemotståndlig i sin obetalda
astrakanpäls och dito mössa. Kom han då till på köpet
åkande i sin ensitsiga droska, verkade han läkare
på sjukrond. Ingen skulle trott, att han åkte
Era st Didring: Vilsna vandrar©. $
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
