Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Och så kysstes makarne midt i desserten, med
munnarne fulla af himlamat.
Postmästarn tog denna oförmodade
inackordering som en ny bestämmelse af ödet och. fann
sig i det oundvikliga.
Och det gjorde ju egentligen ingenting till
saken. Han hade ju sin lön på dagen. Han
be-höfde inte vara rädd för om kaffet föll på
världsmarknaden.
Holm stannade i tre veckor. Sedan han
förtärt all svärfaderns sprit, däribland äfven en
särskild fin Enköpingsakvavit, som postmästarn
älskade, afreste han till huvudstaden med
betydligt färgrikare näsa, om det nu kom sig af sprit
eller af sol eller båda i förening.
Elna var nöjd och lycklig en tid.
Holm kom inte ut mer under sommaren. Han
tyckte, att Blanchs, Berns och Operaterrassen
voro mycket trefligare rekreationsplatser än
postmästarns trädgård. Hän telefonerade, att affärerna
hindrade. Och alltid var det samma sak, kaffet
föll, föll alltjämt, så postmästarn i sitt stilla sinne
undrade, om man inte kunde få kaffe gratis snart.
Men när Elna beklagade sig Öfver mannens
uteblifvande, talade han alltid om att Erik måste
väl "sköta sitt".
Någon betalning för inackorderingen hördes
inte af.
På Elnas förfrågningar vid telefonsamtalen om
mannen fått någon våning till hösten, svarade
han alltid med undanflykter, som gjorde henne
misstänksam och orolig igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
