Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Och här, här blef det två års straffarbete för
något liknande. Två års straffarbete! Inte
fängelse. Nej, vanheder, vanära som en
inbrotts-tjuf eller stråtmördare. Och alltsammans för en
trasa!
Nu skulle han aldrig kunna läsa på
styrmans-examen. Och gumman mor nere i Grébbestad,
hon dog väl, hon. Det var inte endast han, som
straffades, nej, mor och släktingarna, allesammans,
mästerlotsen och tullvaktmästarn, alla Strandarna,
som buro det gamla, goda namnet, som det aldrig
suttit en fläck på. Alla skulle de lida för hans
skull, för trasan. Den där evinnerliga trasan!
Det var den som ställt till alltihop - och så
ölet, förstås - och gästgifvarn - kanske
dansen -.
Tankarne svindlade. Han borrade ner
hufvu-det mellan händerna liksom för att hålla det
samman. Han tyckte det ville dela sig i två
hälfter, en, som försvarade, och en annan, som
anklagade. De två refvo sönder hvarandras
bevis, så det blef ett enda kaos inne i hans
hjärna, där trasan hängde som en odödlig symbol
af brottet.
Ibland spratt han till och lyssnade. Han
väntade att föras bort. Klockan slog glas,
kommandoorden trängde in till honom, och han hörde
sjön plaska.
Därute fanns den höga, härliga himlen och
lukten af tång och saltvatten. Därute lyste solen,
här såg han knappt väggarna. Friheten!
Friheten! Hvad hade han gjort?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
