Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
honom kvällen förut. När han bet i brödet, fick
han tag i en rulle tobak. Han förstod genast
att den lille smugglat in den till honom. Det
lättade liten smula.
Han hörde eskadern lyfta ankar. Spelen
rasslade. Man stack ut till sjöss och rullade. Man
hade skjutöfningar ombord. Hvar gång
kanonerna skrällde, mullrade arrestväggarne med.
Det var alltid en förströelse att höra på. Och
så sjöarna, som bröto och brusade utanför, och
hvisselpipornas kommando.
Hans tankar fördes bort från honom själf. Han
hörde på smällarne och gissade om man träffade
mål eller inte.
Men när han tänkte på att allt var sig likt
därute, att kamraterna skötte sin tjänst och
kanonerna dundrade och allt gick sin gilla gång, att
ingen saknade honom, då insåg han också, att det
egentligen icke hade någon betydelse, att han fått
ett så strängt straff. Det hade sä liten inverkan
på händelsernas gång. En mer eller mindre gjorde
ingenting. De kunde lika gärna skjutit honom.
Ingen skulle märka, att han försvann från
eskadern, ingen utom den lille kanske, den lille, som
aldrig hann lära honom schottish.
Han hade blifvit slö af att sysselsätta sig så
mycket med sig själf. Han var inte van vid det.
Och detta, att inte få något af lopp för sin kraft,
att känna alla kanaler stängda, alla muskler liksom
afklippta, att sitta, ligga eller stå stilla inne i den
trånga arresten, kramade sönder hans
motståndsförmåga. Lufteji <iärimi§ btef imken och dålig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
