Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kvinnan närmade sig fönstret. Hon var ung,
med gropar i kinderna och med ett tjockt,
ljusgult hår, som, när hon fick ljuset bakom sig,
liknade en gloria kring hufvudet.
Hon har sett mig, tänkte han därute.
Men kvinnan böjde sig ned mot soffan innanför
fönstret. Hennes läppar rörde sig och hon
förde ena handen fram och tillbaka som om hon
väckte någon.
Strax efter reste sig en man ur soffan.
De två människorna därinne gingo bort mot spiseln.
Mannen tittade på klockan och sträckte på sig.
Kaffepannan togs af. De talade med hvarandra.
Men inget ljud trängde till honom därute.
Han stod med ansiktet tätt till rutan.
Elden, barnet, ljuset, kaffet, reflexen på
kaffepannan, allt därinne ville han äga, äga det för
tid och evighet, äga det med den rätte ägarens
rätt. Och kvinnan därinne – kvinnan, som han
drömt om, där var hon ju lifs lefvande, hade
både kött och blod, var ingen spöksyn – –—där
var lifvet – det låg en hvit duk med fransar
på bordet – på väggen hängde ett gevär – nu
drucko de kaffe och skrattade – – – – –
Gubben därute vände sig om och gick förbi
förstutrappan, förbi uthusen. Inte ett ljud hördes
i den mjuka snön.
En gång såg han sig tillbaka mot det upplysta
fönstret, tvekande, dröjande.
Så fortsatte han med nedböjdt hufvud bort
genom snön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>