Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
remontörn som på konnässörn, ifall det finns en ordentlig
sådan. Och jag var, såsom jag har upplyst er om, en
född konnässör, och den av naturen mig anvisade
kallelsen skötte jag samvetsgrant. Inte för aldrig det skulle
jag ha kunnat bedraga den jag var i tjänst hos. Min
furste kände det och satte högt värde på mig och det
rådde ett fullständigt förtroende mellan oss. Hade han
förlorat mycket på spel en natt brukade han på
morgonen det första han gjorde komma halvklädd ner till
mig i stallet och säga:
— Nåå, min halvhögt värderade Ivan Severjanytj,
hur går det med affärerna?
Han skämtade jämt så där och kallade mig sin
"halvhögt" värderade, men som ni skall få se värderade han
mig på fulla allvaret.
Jag visste vad det betydde, när han skämtade så där,
och jag brukade svara:
— Jo jag tackar, med mina affärer står det
gudskelov bra till, men jag undrar hur det är fatt med ers
härlighets?
— Ja mina, sa han, de är så usla så de kan inte
vara sämre.
— Vad nu då? Då har ni väl spelat bort pengar
igen liksom häromdagen?
— Ni har behagat gissa rätt, min halvhögt
värderade vän, det är just vad jag har gjort.
— Och på hur mycket, frågade jag, har ers nåd blivit
lättad?
Han nämnde genast hur många tusen han förlorat,
och jag ruskade på huvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
