Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och strax bakom bigården var en gård och där mötte
oss tre unga storvuxna gårdsägardöttrar i röda kjolar
och de kallade mig "nådig frun". När jag steg ur
vagnen, tog de mig under armarna och ledde mig rätt in
i ett helgdagsfint rum.
Alltsammans och särskilt de där flickorna gjorde
mig förskräckt och hjärtat snördes ihop på mig.
— Vad är det här för ett ställe? frågade jag honom.
— Det är stället du nu skall bo på, sa han.
Jag började gråta och kyssa hans händer och
bönfalla att han inte skulle lämna mig kvar här, men han
hade inget förbarmande, han knuffade mig ifrån sig
och reste...
Här tystnade Grusja och böjde ner huvudet, och sen
suckade hon och fortsatte:
— Jag ville rymma, väl hundra gånger försökte jag,
men det fanns ingen möjlighet, de där flickorna
vaktade mig och tog inte ögonen från mig... Till sist
hittade jag på att förställa mig, jag låtsades bli
sorglös och glad och sa jag ville ut och spatsera. De gick
med mig ut i skogen och höll förstås noga ögonen på
mig, men jag, jag tittade på träden och på grentopparna
och på barken såg jag efter varåt söder låg, och så
räknade jag ut hur jag skulle göra mig kvitt flickorna.
På kvällen satte jag planen i verket. Efter middagen
gick jag ut med dem på ängen och sa:
— Kom skall vi leka blindbock på ängen.
De var med om det.
— Men i stället för att binda för ögonen, sa jag,
skall vi binda armarna på ryggen på varann och ta
fatt bakifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
