Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Expeditionen samlad vid Saj-tjeke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
men även gamla stammar funnos, fantastiskt vridna
och liknande drakar med utsträckta ben och klor.
Vi gjorde en kort färd till den lilla byn Ak-supe,
dit vi från Kontje och Tikenlik beställt mjöl, samt
några nya kanoter, åror och rep. I Ak-supe bor ett
sjuttiotal familjer, till största delen invandrade från
Tjara och odlande vete. Då Tarim sinade i deras
hembygd, flyttade de hit för vattnets skull.
Bevattningskanalens botten befann sig nu en meter över flodytan,
men i september och oktober strömmar vattnet in i
dess fåra och sprides över fälten. Vi fingo här ett
värdefullt bevis på att irrigation är praktiskt möjlig
nedåt floden. Det lilla samhället har till och med sitt
skolhus, snarare liknande en ”sattma” såsom de luftiga
hyddor kallas vilka herdarna uppföra. Sali Bek,
platsens byäldste, en storväxt, grov och rejäl turk, kom på
besök med gåvor in natura. Han berättade att Tarim
numera förenar sig med Intjike-daria vid Eschek-ölldi
och att vattnet sedan från Tjong-köl i tre armar går
till Kontje-daria, där högvattnet strömmar förbi i
september och oktober och lågvattnet i slutet av
sommaren.
Den 10 april vaknade vi vid ”sarik-buran” eller
”gul storm”, d. v. s. rätt hård blåst, ehuru icke
jämförlig med en ”kara-buran” eller ”svart storm”. Som
vanligt kom även dagens brådskande vind från öster.
Vi trotsade den och lade ut. Det blev en rätt orolig,
bullersam och spännande färd. Vågorna dunkade mot
båtarna och slogo in och inom kort satt man i ett
fotbad. Allt blev vått av stänket. Vid lästranden hade vi
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
